KNABSTRUPPER, AVELSVÄRDERINGSREGLER
AVELSVÄRDERING AV STON 2009
DNA-analys:
Ston ska DNA-testas före införande i Riksstambok eller dess bilaga.
Färger:
Otillåtna färger är skimlar (konstanta och avblekbara), skäckar (dominanta och recessiva), isabell, gulbrun samt gulsvart, d.v.s. färger med gulanlag.
Ston med otillåten färg (där det otillåtna färganlaget kommer från en knabstrupperförälder) kan visas och poängbedömas, införas i Bilaga till Riksstambok men inte bokstavsbelönas.
Enfärgade ston med godkänd härstamning är fullt ut avelsvärderingsberättigade på alla nivåer, förutsatt att minst en förälder är tigrerad. (Enligt grundprincipen att varje parning skall kunna ge tigrerad avkomma).
Diplom
Utdelas till ston som vid 3 års ålder erhållit minst 40 poäng exteriört (fem bedömningsgrupper) eller 47 poäng (sex bedömningsgrupper), ingen delpoäng under 6.
Införande i Riksstambok
Ston, registrerade i Grundstambok, vid lägst 3 års ålder utan föl eller lägst 4 års ålder med föl som erhåller lägst 30 poäng exteriört (fem bedömningsgrupper) eller 35 poäng (sex bedömninggrupper), ingen delpoäng under 5.
Ston som är registrerade i Bilaga till Grundstambok pga att modern (av knabstrupperras) inte uppfyller exteriöra krav eller inte har godkänd färg, införs i Riksstambok om de själva uppfyller kraven enligt ovan, och i övrigt har godkänd härstamning och färg.
Införande i Bilaga till Riksstambok
Ston som ovan vilka erhållit exteriör poäng under 30 (fem bedömningsgrupper), 35 (sex bedömningsgrupper) eller delpoäng under 5. Övriga ston registrerade i Bilaga till Grundstambok.
Observera att ston som införs i Bilaga till Riksstambok inte skall kvalitetsklassas utan endast poängbedömas och klassindelas.
KVALITETSKLASSER STON:
Kvalitetsklass B
- Ston registrerade i Grundstambok, eller möjliga att införa i Riksstambok enligt reglerna ovan.
- Ston lägst 4 år gamla med minst en levande avkomma som kan registreras i Grundstambok.
- Ston högst 10 år gamla skall erhålla lägst 30 poäng exteriört (fem bedömningsgrupper) eller 35 poäng (sex bedömningsgrupper), ingen delpoäng under 5, vid avelsvärderingstillfället. Äldre ston skall bedömas vara av lägst motsvarande kvalitet om de inte poängbedöms vid avelsvärderingstillfället.
- Stoet skall visas med föl av godtagbar kvalitet vid sidan, eller med äldre avkomma visad vid samma tillfälle, eller veterinärintyg om levande avkomma, eller intyg om äldre avkommas meriter vid tidigare avelsvärdering, tävling, utställning eller dylikt.
- Sto som visas med föl vid sidan som 3-åring kan införas i Riksstambok enligt reglerna ovan, men måste visas igen vid lägst 4 års ålder för att kunna uppnå kvalitetsklass B. Dock kan då denna avkomma ligga till grund för avelsvärderingen.
- För ston vilka vid lägst 3 års ålder bedömts och tilldelats klassen ”Kasserad för avel” och därför blivit införda i Bilaga till Riksstambok skall, om premieringsförrättaren nu anser att de uppfyller minimikraven för införande i Riksstambok, dispens sökas hos SH innan införandet sker och kvalitetsklass B utdelas.
Kvalitetsklass AB:
Ston vilka uppfyller minimikraven för värdebokstav B samt uppfyller minst ett av följande villkor:
- Erhållit diplom.
- Erhållit minst 40 poäng exteriört (fem bedömningsgrupper) eller 47 poäng (sex bedömningsgrupper) (ingen delpoäng under 6 ), vid riksutställning vid lägst tre års ålder.
- Erhållit lägst 35 poäng exteriört (fem bedömningsgrupper) eller 41 poäng (sex bedömningsgrupper)(ingen delpoäng under 5 ) vid lägst 3 års ålder, samt varit placerad i officiell ridtävling lägst Lätt A dressyr, 1,20 m hoppning (häst), 0,80-1,10 m hoppning (ponny kat A-D), Fälttävlan 1 dags 100 häst / 1 dags P90 ponny eller varit placerad i officiell körtävling lägst Medelsvår klass.
Kvalitetsklass A
Ston vilka uppfyller minimikraven för värdebokstav B samt
- har lämnat minst 5 levande födda föl, vilka kan registreras i Grundstambok, varav minst 4 med god exteriör (lägst klass II eller motsvarande vid lägst 1 års ålder) eller vara bruksmässigt goda.
- minst 2 av ovan nämnda 4 avkommor skall uppfylla minst ett av följande villkor:
-vara införda i Riksstambok med minst 35 poäng exteriört (fem bedömningsgrupper) eller 41 poäng (sex bedömningsgrupper), (ingen delpoäng under 5) eller motsvarande.
-vara placerad i officiell ridtävling lägst Lätt A dressyr, 1,20 m hoppning (häst), 0,80-1,10 m hoppning (ponny kat A-D), eller Fälttävlan 1 dags 100 häst / 1 dags P90 ponny.
-vara placerad i officiell körtävling lägst Medelsvår klass.
Kvalitetsklass ELIT
Ston som redan är införda i Riksstambok samt uppfyller kraven för värdebokstav A samt
- har lämnat minst 6 levande födda föl, vilka kan registreras i Grundstambok
- minst 3 av ovan nämnda 6 avkommor skall uppfylla minst ett av följande villkor:
- vara godkänd hingst.
- ha erhållit diplom.
- vara sto, som uppnått kvalitetsklass AB.
- ha erhållit lägst 40 poäng exteriört(fem bedömningsgrupper) eller 47 poäng (sex bedömningsgrupper) på riksutställning (ingen delpoäng under 6 ), vid lägst 3 års ålder.
- vara placerad i officiell ridtävling lägst Lätt A dressyr, 1,20 m hoppning (häst),
0,80-1,10 m hoppning (ponny kat A-D), eller Fälttävlan 1 dags 100 häst / 1 dags P90 ponny.
- vara placerad i officiell körtävling lägst Medelsvår klass.
AVELSVÄRDERING AV HINGSTAR 2009
För att knabstrupper-hingstar ska kunna framvisas för avelsvärdering krävs fr.o.m 2005 att fadern och morfadern och mormorsfadern är avelsvärderade och godkända* samt att modern är införd i Riksstambok (för inkorsningraser deras riksstambok avd. 1)**
Hingsten ska vara tigrerad i heterozygot eller homozygot form, (d.v.s. tigeranlaget i enkel eller dubbel uppsättning), och med godkänd grundfärg utan otillåtna färganlag.
DNA-analys:
Hingstar ska härstamningsverifieras (med DNA i första hand) före införande i Riksstambok.
Diskvalificerande fel hos hingst:
- skimmelanlag
- konstantskimmelanlag
- gulanlag
- skäckanlag/ utpräglad skäckighet i färgutbredningen
- avsaknad, helt eller delvis, av pigment i iris (glasöga), (vilket är ett tecken på skäckanlag)
- dåligt taglad svans, s k råttsvans
- minimal utbredning av tigerfärg, dvs tillsynes enfärgad hingst med endast rosafärgade fläckar i huden vid de naturliga kroppsöppningarna.
Hingstar visas tidigast som 3-åringar vid avelsvärdering av hingstar och får betäckningstillstånd enligt följande:
Treåringar
Klass I (45 poäng eller mer vid 6 bedömningsgrupper): (Ingen delpoäng under 5)
Fr.o.m. 2010 godkänt löshoppningsprov.
- Två års betäckningstillstånd och kvalitetsklass B.
- Bruksprov avläggs före tredje betäckningsåret. I samband med bruksprovet sker en ny exteriörbedömning.
- Vid godkänt bruksprov och uppfyllande av exteriöra krav får hingsten fortsatt tillstånd och kvalitetsklass AB.
Fyraåringar och äldre:
Klass I (45 poäng eller mer vid 6 bedömningsgrupper): (Ingen delpoäng under 5)
Fr.o.m. 2010 godkänt löshoppningsprov
- Ett års betäckningstillstånd och kvalitetsklass B.
- Bruksprov avläggs före andra betäckningsåret. I samband med bruksprovet sker en ny exteriörbedömning.
- Vid godkänt bruksprov och uppfyllande av exteriöra krav får hingsten fortsatt tillstånd och kvalitetsklass AB.
Bruksprov genomförs tidigast under hösten det år hingsten fyller 4 år.
Tigrerad hingst av godkänd inkorsningsras (svensk varmblodig häst) kan införas i vår Riksstambok.
Han skall anmälas till avelsvärdering för specialraser och det skall framgå att han skall bedömas efter knabstrupperstandard. Ett för litet halvblod kan godtas, eftersom det inte finns några diskvalificerande storleksgränser inom knabstrupperaveln.
Tigrerad hingst av ponnyras, kan också få möjlighet att visas för godkännande inom knabstrupperaveln. Dock avgörs först i varje enskilt fall om härstamningen är godtagbar.
Tigrerad hingst av annan ras måste uppnå minst Klass I, 45 poäng exteriört vid 6 bedömningsgrupper, ingen delpoäng under 6, för att godkännas. Bruksprov avläggs enligt samma regler som för knabstrupperhingstar. Tigrerad hingst som redan är godkänd inom sin ras, ska ändå bedömas efter knabstrupperstandard och avlägga vårt bruksprov för att kunna införas i vår Riksstambok och användas som knabstrupperhingst.
Allmänt gäller:
Enligt våra regler har hingsten två försök på sig att klara sitt bruksprov, oavsett skäl. Vid underkänt/avbrutet prov får han dock inte betäcka förrän han avlagt nytt godkänt prov. Avelsvärdering p.g.a. tävlingsmeriter är f.n. inte möjlig. (Vårt bruksprov är av den svårighetsgraden att en tävlingshäst borde klara det utan problem).
Avelshingst som visar sig ha anlag för diskvalificerande färg, t.ex. via sin avkomma, tas ur avel så snart det konstaterats. DNA-/Blodtypning för härstamningskontroll kan bli nödvändig i oklara fall.
Hingstar som är färdigavelsvärderade (kårade) av Knabstrupperforeningen for Danmark, d.v.s. har godkänd exteriör samt avlagt godkänt bruksprov, införs i Riksstambok utan krav på framvisning i Sverige.
Ovanstående gäller även de färdigkårade enfärgade knabstrupperhingstar som godkänts av Knabstrupperforeningen for Danmark.
* Godkänd knabstrupperhingst eller godkänd hingst av annan ras (med godkänd färg) som enligt standarden godkänns för knabstrupperaveln.
** Undantag:1. Hingst undan knabstruppersto som är godkänd i Danmark trots att hon bär på skimmelanlag, kan avelsvärderas, trots att detta sto enligt de svenska reglerna inte kan registreras i Grundstambok eller införas i Riksstambok. (Givetvis får han inte ha ärvt detta anlag själv). Observera att detta endast gäller skimmelanlaget.
2. Hingst undan sto, som är infört i bilaga till grundstambok och bilaga till Riksstambok, kan avelsvärderas under förutsättning att skälet till moderns bilageplacering inte hamnar närmare än i 4:e led i hingstens stamtavla.
KVALITETSKLASSE HINGSTAR 2009
Kvalitetsklass A
Tilldelas hingst, som redan är införd i Riksstambok och som uppfyller kraven för kvalitetsklass AB samt
har lämnat 20 levande födda avkommor 4 år och äldre, införda i Grundstambok, varav minst 35 % ska uppfylla något av nedanstående villkor:
-vara Riksstamboksförd med lägst 35 poäng (fem bedömningsgrupper) alt 41 poäng (sex bedömningsgrupper), ingen delpoäng under 5.
-erhållit 38 poäng (med 5 bedömningsgrupper) alt 45 poäng (med 6 bedömningsgrupper), ingen delpoäng under 6, vid officiell bedömning i klass för 3-åriga eller äldre hästar.
-vara godkänd hingst.
-vara placerad i officiell ridtävling lägst Lätt A dressyr, 0,80-1,10 m hoppning (ponny kat A-D), eller 1,20 m hoppning (häst), eller Fälttävlan 1 dags 100 häst / 1 dags P90 ponny eller Medelsvår körning.
Kvalitetsklass ELIT
Tilldelas hingst, som redan är införd i Riksstambok och som uppfyller kraven för kvalitetsklass AB samt
har lämnat 40 levande avkommor fyra år och äldre, införda i Grundstambok, varav minst 25% ska uppfylla något av nedanstående villkor:
- vara godkänd hingst.
-ha erhållit diplom.
-vara sto, som uppnått kvalitetsklass AB.
-ha erhållit 40 poäng (fem bedömningsgrupper) alt 47 poäng (sex bedömningsgrupper), ingen delpoäng under 6, vid officiell bedömning i klass för 3-åriga eller äldre hästar.
-vara placerad i officiell ridtävling lägst Lätt A dressyr, 0,80-1,10 m hoppning (ponny kat A-D), eller 1,20 m hoppning (häst), eller Fälttävlan 1 dags 100 häst / 1 dags P90 ponny eller Medelsvår körning.
Kvalitetsklass A och ELIT kan utdelas postumt.
BRUKSPROV
Bruksprovet är av samma svårighetsgrad som i Danmark och avläggs när hingsten är 4 år eller äldre.
Provet består av 5 delprov, som avläggs samma dag.
1/ Test av gångarter/testryttare
2/ Test av hoppförmåga
3/ Uthållighetsprov
4/ Temperament, kapacitetsbedömning m.m.
5/ Hälsokontroll
BEDÖMNING OCH BERÄKNING
Alla discipliner betygsätts efter en skala från 1 till 10, där 10 är högsta betyget.
4-årig hingst ska uppnå minst 700 poäng för att godkännas, 5-årig och äldre hingst minst 715 poäng, ingen delpoäng under 5.
Slutgiltigt avgörande om premiering beslutas av premieringsnämnden.
RESULTATBERÄKNINGSSCHEMA
Discipliner koefficient
1 Gångarter: skritt x 1
trav x 1
galopp x 1
2 Hoppförmåga: taxering x 1
benteknik x 1
rygganvändning x 1
3 Uthållighet: 10-tidsöverskridande x0,1 x 1
regeneration x 1
4 Temperament m.m.: uppf f vagn x 1
uppf u ryttare/ridbarhet x 1
uppf/ridbarhet vid hoppning x 1
ridbarhet, testryttare x 1
kapacitet, testryttare x 1
framåtbjudning x 1
uppf vid uthåll.prov x 1
temperament v.veterinärund. x 1
Summa resultat av provet x 100
1/ Test av gångarter
Bedömningen görs av ett domarteam bestående av minst 2 personer.
Hästar och D-ponnyer genomför provet under ryttare och övriga ponnyer antingen under ryttare eller för vagn.
Under ryttare består provet av ridning enligt domarnas instruktioner, dels av ”egen” ryttare, dels av testryttare. A- och B-ponnyer rids dock inte av testryttare.
Moment som ska kunna utföras: 20-meters volter i trav och galopp, ökningar i trav och galopp samt skritt på lång tygel
För vagn består provet av körning efter domarnas instruktion. Galopp kan visas valfritt framför vagn eller vid longering.
Domarna ger betyg för följande: skritt, trav, galopp samt uppförande under ryttare/ridbarhet eller uppförande för vagn. I samråd med testryttaren ges betyg för ridbarhet och kapacitet.
2/ Test av hoppförmåga
Bedömningen görs av ett domarteam bestående av minst 2 personer.
Provet genomförs dels som löshoppning och dels under ryttare. Löshoppningen utförs först och momenten bedöms var för sig. Under ryttare hoppas hinder motsvarande 0.60-0.90 m (ponny kat. A-D) /1,00 m (stor häst). Fyra olika enkelhinder används, både rättuppstående och längdhinder. Antalet hopp avgörs av domarna som ger betyg för följande: taxering, benteknik, användande av rygg, uppförande/ridbarhet.
Ponny som utför bruksprovet framför vagn löshoppas enbart.
3/ Uthållighetsprov
Provet genomförs liksom ridprovet antingen under ryttare eller för vagn och omfattar skritt, trav och galopp.
De nödvändiga tiderna beror på hästens eller ponnyns storlek enligt schemat nedan. Hingsten får 10 poäng ifall den klarar minimitiderna. För varje påbörjad sekunds överskridande görs ett avdrag på 0,1 poäng.
Distans Skritt Trav Galopp
Häst, D- och C-ponny 500 m 2500 m 1000 m
B- och A-ponny 500 m 1000 m 500 m
Tempo
(Tid)
Häst 100 m/min 250 m/min 500 m/min
(5 min) (10 min) (2 min)
D-ponny 90 m/min 225 m/min 400 m/min
(5 min 33 s) (11 min 7 s) (2 min 30 s)
C-ponny 80 m/min 200 m/min 350 m/min
(6 min 15 s) (12 min 30 s) (2 min 51 s)
B-och A-ponny 50 m/min 150 m/min 250 m/min
(10 min) (6 min 40 s) (2 min)
Provet görs på rundbana. Man börjar med skritt, därefter trav och sedan galopp. För ponny som körs för vagn kan väljas om galoppen ska ersättas med ytterligare trav.
Omedelbart efter uthållighetsprovet ska veterinärundersökning ske.
4/ Temperament, kapacitetsbedömning m.m.
Bedömningen av villighet m.m. består av en summering av redan givna betyg i prov 1-3, samt ett temperamentsbetyg från hälsokontrollen.
5/ Hälsokontroll
Görs av veterinär innan provet genomförs samt efter uthållighetsprovet. Det uträknas ett speciellt betyg för regeneration efter uthållighetsprovet och ett för temperament. Det är ett medeltal av betyget för temperament vid besiktningen och temperament vid hälsokontrollen efter uthållighetsprovet som ingår i resultatberäkningen. Hälsokontrollen är i övrigt godkänd eller icke godkänd.
I den första veterinärbesiktningen ingår böjprov. Vid behov kan mer ingående undersökningar utföras.
Generella bestämmelser
Hästen ska vara tränad för och i en sådan kondition att den kan genomföra bruksprovet.
Hästen ska vara oskodd eller skodd med normala beslag. Om specialbeslag används, ska ett intyg medföras som domare och veterinär kan ta ställning till. Broddar får användas vid behov.
Körpisk ska användas vid körning. Dressyrspö max 110 cm får användas vid gångartsprov. Övriga mått på spö och sporrar enligt TR. Spö och sporrar får inte användas samtidigt.
Hästen ska vara försedd med ett normalt träns med nosgrimma och ett normalt tränsbett, motsvarande det som godkänns vid lätta dressyrklasser enligt TR, vid alla delmoment.
Vid uthållighetsprovet samt det uppsuttna hopprovet får en vanlig löpande martingal användas, i övrigt är inga hjälptyglar tillåtna.
Benskydd, boots, benlindor m.m. får endast användas vid uthållighetsprovet, löshoppningen samt det uppsuttna hopprovet. Om hästen anses behöva någon form av benskydd/bandage under andra delmoment ska intyg medföras som domare och veterinär kan ta ställning till.
Hjälm ska bäras av kusk/ryttare/visare under hela provet.
Det är tillåtet med olika ryttare/kuskar/visare under de olika delmomenten.
I övrigt hänvisas till TR.
|
