AVELSVÄRDERING/STAMBOKSFÖRING 2009

Riksstambok

Här införes:
- Godkända hingstar enligt särskilda hingstbestämmelser.
- Ston, registrerade i Grundstambok, lägst 3 år gamla utan föl eller lägst 4 år gamla med föl vilka erhåller lägst 30 poäng exteriört (fem bedömningsgrupper) eller 35 poäng (sex bedömningsgrupper) (ingen delpoäng under 5).
- Ston med godkänd härstamning, registrerade i Bilaga till Grundstambok pga att modern (av knabstrupperras) inte uppfyllt de exteriöra kraven eller har en otillåten färg, om de själva uppfyller kraven enligt ovan.

Hingstar ska härstamningsverifieras (med DNA i första hand) och ston ska DNA-testas innan införande i Riksstambok.

Observera att det är registreringsåret, inte födelseåret, som avgör om ett sto med okänd/icke godkänd härstamning är registrerad i Grundstambok, och därmed kan införas i Riksstambok vid avelsvärdering, eller Bilaga till Grundstambok och därmed hamnar i Bilaga till Riksstambok.

1997 var det sista året då dessa ston kunde registreras i Grundstambok.

Stamboksnummer för hingstar är SKN 1-999 och för ston börjar numreringen på SKN 1000.

Bilaga till Riksstambok

Här införes:
- Ston som ovan med exeriör poäng under 30 (fem bedömningsgrupper), 35 poäng (sex bedömningsgrupper) eller delpoäng under 5.
- Övriga ston registrerade i Bilaga till Grundstambok.

Samma nummerserie används i Riksstambok och Bilaga till Riksstambok. Ett sto som införs i Riksstambok kan få t ex nr SKN 1012. Hade hon istället införts i Bilaga till Riksstambok skulle hon få nr SKN AP-1012. (AP som i appendix). Om ett sto hamnat i bilagan pga exteriöra brister, och hon vid senare bedömning anses uppfylla minimikraven för införande i Riksstambok, tas beteckningen AP bort, men numret blir detsamma.

Specialfall beträffande hingstar:
I Danmark har det funnits godkända hingstar med skimmelanlag. Inga finns nu kvar, och inga fler godkänns, men på stosidan är det fortfarande tillåtet med skimmelanlag, även om det inte är önskvärt. Danmark har nu bestämmelser för när ston med skimmelanlag inte längre kan kåras (avelsvärderas).

I Sverige ligger vi här lite före, och godtar inte heller ston med skimmelanlag.

Hingstföl med skimmelmödrar är i Danmark avelsvärderingsberättigade, om de själva inte bär på anlaget. (Eftersom skimmelanlaget är dominant, kan det inte ”hoppa över” generationer).

Därför görs detta undantag: en hingst kan avelsvärderas i Sverige även om han har en knabstruppermoder med skimmelanlag, om modern är godkänd av Knabstrupperforeningen for Danmark, förutsatt att han själv är fri från samma anlag, samt uppfyller övriga krav för avelavärdering. Detta är ett undantag från de särskilda hingstbestämmelserna, eftersom modern pga sin färg inte skulle kunna införas i Riksstambok eller erhålla kvalitetsklass i Sverige.

Detta gäller bara skimlade knabstrupperston, föräldrar av inkorsningsras med fel färg kan inte få avelsvärderingssberättigade söner.

Tigrerade individer av godkänd inkorsningsras

Tigeranlaget förekommer så vitt känt bara inom en av de godkända inkorsningsraserna, det svenska halvblodet. Tigrerade halvblod, med godkänd grundfärg, har redan tidigare varit välkomna på vår riksutställning. De är givetvis registrerade i den grundstambok där de har sin rastillhörighet, ASVH.

De kan dock införas i vår Riksstambok efter avelsvärdering.

För ston gäller:
De visas vid avelsvärdering enligt samma regler som knabstrupperston. Det ska vid anmälan framgå att de ska poängsättas utifrån knabstrupperstandard.  Ett varmblodssto som enligt sin standard är för litet kan godtas i vår stambok, då det inte finns några diskvalificerande storleksgränser inom knabstrupperaveln.

Uppfyller stona samma exteriöra krav som krävs för knabstrupperston, införs de i Riksstambok. Ston som inte uppfyller dessa krav godtas inte, inte ens i Bilaga till Riksstambok, då vi anser att meningen med att använda andra raser är att dessa ska tillföra vår ras något.   

För hingstar gäller:
De ska anmälas till avelsvärdering för hingstar, specialraser, och det skall framgå att de ska poängsättas utifrån knabstrupperstandard. De krav som ställs för godkännande är desamma som för knabstrupperhingstar vad beträffar exteriör och löshoppning (fr.o.m. 2010), med undantag för att ingen delpoäng får understiga 6. Bruksprov avläggs enligt samma regler som för knabstrupperhingstar.

Även om hingsten är godkänd inom sin ras, skall han visas samt göra bruksprov enligt ovan om han skall kunna införas i vår Riksstambok. I annat fall kan han bara användas till tigrerade knabstrupperston, som vilken annan enfärgad godkänd hingst som helst inom sin ras.(Införd i vår Riksstambok kan han tillföras enfärgade ston av ett flertal raser, vars avkommor sedan blir registreringsberättigade i vår Grundstambok, precis som alla övriga knabstrupperhingstar).

Tigrerade individer av annan ras än godkänd inkorsningsras

Tigrerade individer av ponnyras kan införas i vår Riksstambok under förutsättning att de eller deras föräldrar inte bär på anlag för otillåten färg, har godkänd härstamning i minst tre led och därefter uppfyller kraven för ston eller hingstar enligt ovan. Införda i vår Riksstambok betraktas de sedan som knabstrupper i aveln.